Pyrisamfundet

Pyrisamfundet är idag en ung stormakt som sedan länge haft sina huvudsakliga hamnar bakom den rötfyllda Musközonen, och därför också varit relativt isolerade från Österhavshandeln. De fåtaliga hamnarna – Muskö Skjutskär och Östervik – ligger alla långt från samfundets hjärta och ingen av dem exporterar några större mängder av Pyriska varor. Intresset börjar dock växa, såväl ekonomiskt som politiskt, för Österhavets otämjda riken vilka ses om vartannat som potentiella handelsparter och makthungriga fiender.

Staden Hindenburg grundades av Otto Skarprättare för drygt 200 år sedan, och att idén om ett sammanhållet rike uppstod kort därefter. Orsaken till rikets uppkomst förmodas vara den relativa trygghet och välmåga som de diplomatiska och rättrådiga kejsarna av ätten Skarprättare lyckades åstadkomma i de områden där de regerade. Allt fler fria byar och samhällen kom med tiden att ansluta sig till Pyris ideal om gemensam handel och säkerhet, tills riket nådde sina naturliga, om än något oprecisa, gränser mot de så kallade Frihetens slätter i söder och de kaotiska ödemarkerna i norr. Själva samfundet är numera koncentrerat till trakterna kring städerna Hindenburg, Pirit och Nordholmia samt det nätverk av vägfararleder och båtrutter som sammanbinder dem. Den som lämnar dessa delar vandrar stadigt längre och längre in i en otyglad och av farligheter genomkorsad vildmark, där åtskillig styrka och en välutvecklad förslagenhet krävs för att överleva.

År 96 pt. regeras Pyrisamfundet av den hårdföre och tillbakadragne kejsar Thorulf Skarprättare, som i princip är enväldig i sitt styre. Runt omkring honom finns visserligen en administrativ apparat, bestående av aristokrater och ämbetsmän, men dessas uppgift är mestadels att genomdriva de beslut som tas av kejsaren och dennes rådgivare. Vad samfundets invånare tycker är inte ointressant för det styrande fåtalet men filosofin är sedan länge att ätten Skarprättare har en god känsla för sitt folk, varför kejsaren kan regera utan att ständigt efterfråga medborgarnas önskemål. I gengäld är de regler och förordningar som begränsar pyriernas tankar och handlingar ganska få. Utan en generös hållning i stadgor och reglementen skulle Pyrisamfundet förmodligen genast falla samman, eftersom det bland befolkningen finns mycket stora skillnader i livsstilar, trosuppfattningar och moraliska riktlinjer.

Som en följd av den tilltagande handeln inom Pyrisamfundet har kontanter blivit ett allt vanligare betalningsmedel. Tidigare utbetalades alla löner och arvoden i livsmedel eller mojänger. Byteshandeln dominerar fortfarande i stora delar av kejsardömet, men i städerna har man alltså börjat övergå till ett valutasystem bestående av kopparmynt som kallas krediter (kr). Dessa finns i tre valörer. De minsta kallas jyckar (jkr) medan de största kallas kronkrediter. Det går tio jyckar på en kredit och tio krediter på en kronkredit.

Karta__ver_Pyrisamfundet_bruntonad.jpg

Encyclopaedia Mutantica

Pyrisamfundet

Mutant: I hård sjö Barkefors